/

 

Monark 1941 dam modell 1

Märke/tillverkare: Monark/ AB Cykelfabriken Monark Varberg.

År: 1941.

Ramnummer: 966579.

Hjul: 28", 635 mm.

BaknavVictoria.

Skick: Orenoverat originalskick.

Tillbehör/utrustning: Neo strålkastare och dynamo.

ÖvrigtBakgaffeln är stämplad SC 41, vilket betyder att ramen är tillverkad 1941.

Sommaren 2014 bjöd på många intressanta cykelinköp. En av dem var en mörkröd Monark som avbildas här. Jag fick se en annons på Internet bara 20 minuter efter den publicerats. Cykeln fanns utanför Lund, vilket var på rimligt avstånd från mig. Bilderna i annonsen gav intrycket av en välbevarad cykel med få avvikelser från originalutförandet.

Jag ringde därför omedelbart kvinnan som ägde den. Jag kunde få komma på förmiddagen nästa dag, så det var lite nervöst om den skulle finnas kvar, damen hade dock lovat att hålla kvar den till mig.

Väl på plats hos dessa väldigt trevliga människor, som dessutom var bilsamlare av rang, blev jag inte besviken på cykelns skick. Tumregeln är att bilder alltid förskönar, så även i detta fall, men inte så mycket från mina förväntningar. Jag konstaterade utifrån ramnumret, som är 966579, att den borde var tillverkad omkring 1941. Det var nämligen så att Monark tillverkade cykeln med ramnummer en miljon den 16:e september 1941. Vid denna tid punkt tillverkade man ungefär 150 000 cyklar per år och eftersom man hade löpande nummer i sin ramnummerserie kunde jag enkelt räkna ut året för tillkomsten.

Väl hemma började med mitt sedvanliga arbete med att fullständigt demontera, rengöra, smörja och putsa upp cykeln. Detta arbete gör jag på de flesta av mina finare cyklar vid inköp. Anledningen är flera: Dels förvissar jag mig om att det mekaniska är i god kondition, vilket gör cykeln mer lättrampad och användbar, dels är en cykel mycket trevligare att använda om man inte blir smutsig när man tar i den. Dessutom kommer skönheten med cykeln fram bättre om den är ren och välputsad. Men jag försöker alltid behålla patinan och inte lackera om eller byta vackert slitna delar. Jag går dock efter devisen att smuts inte är patina.

Undantaget för utbyte av delar är förstörda, saknade eller felaktiga delar. Det är dock en balansgång mellan att hålla en cykel i originalutförande kontra den historia som den har upplevt. Ofta kompletterar jag cykeln med till exempel tidsenlig belysning och kjolskydd då det gör mycket för helhetsintrycket.

Detta skedde också i detta fall, cykeln hade vid inköp spår av tidigare belysning, den fick nu därför lagom sliten belysning av märket Neo monterat. Neo var Monarks eget märke som användes på 30-40-talen, därför kändes det extra rätt med just det märket i stället för det mer vanliga ASEA eller Bosch.

Kjolskyddet som var nyligen monterat var förvisso vackert, men i grön kulör. Då jag råkade ha ett liggande dito i mörkröd kulör var det ingen tvekan om att det skulle monteras i stället.

Mekaniskt var min Monark i god kondition, förutom vissa delar i baknavet som byttes ut mot bättre begagnade i gott skick. I samband med rengöringen av ramen upptäckte jag en intressant stämpel på höger bakgaffel. Där stod instansat ” SC 41”. Genast väcktes tanken att 41 kanske stod för året ramen var tillverkad. Därför kollade jag detta även på min förmodade Monark 47:a, se annan flik. Den var stämplad "SC 48" där SC sannolikt betyder Svenska Cykelfabriken.

Jag har fått mer och mer bevis för min teori om årtalsstämpel genom att jämföra ramnummer, navets årtal (om det finns) samt instämplat bakgaffelnummer på flera olika cyklar tillverkade av Monark. Varför Monark gjorde detta vet jag inte, men det är oerhört glädjande för oss entusiaster som lätt kan datera en Monark-tillverkad cykel. Även baknavet av märket Victoria har årtalsstämplar, dels på navhylsan men även på vissa invändiga delar. 

En sak som är speciell och som har intressant bakgrundshistoria är det ganska enkelt utförda kedjeskyddet. I en tid där de flesta konkurrenterna hade mer ornamenterat kedjeskydd valde Monark (och även Husqvarna) en betydligt renare design, kanske till och med tråkig, beroende på vem man frågar. Varför man valde just denna design vet jag inte, men kanske var det ett uttryck för den moderna Funkis-stilen som slagit igenom på 30-talet. Hursomhelst, det intressanta med kedjeskyddet är inte designen, utan materialvalet, som är stål i stället för det gängse valet aluminium. Under kriget hade det blivit allt mer svårare att få tag i bland annat aluminium och rostfritt stål på grund av statens indragningar. Vissa konkurrenter verkar ha lyckats få tag i aluminiumplåt eller så hade man stora lager sen tidigare, men Monark blev tvungna att göra sina kedjeskydd i stålplåt.

Då jag äger några exemplar av Monarks kundtidning Kedjan från åren 1940-41 får man en intressant insyn i hur man tänkte kring denna fråga på fabriken . I oktobernumret 1940 presenterar man Monark modell 1940 och trycker på att inga stora förändringar gjorts, utan att man snarare lagt energi på att behålla samma goda materialkvalitet och att man därmed inte gick över till sämre så kallad krigskvalitet.  När det gäller kedjeskyddet försöker man beskriva det så tilltalande som möjligt:

Efter några månader är tonen lite mer förmanande med inslag av viss irritation då återförsäljarna efterfrågar aluminium. Kunderna verka tycker annorlunda än fabriken när det gäller vad ett kedjeskydd bör tillverkas av.  Monark väljer nu en annan mer patriotisk och nationalistisk angreppsvinkel som anledning till varför stålplåt ska föredras, se citat ur julnumret 1940:

Kunderna fick vänta ytterligare år innan aluminiumet fick sin revansch, troligen till åren efter krigsslutet när en liknande modell i aluminium presenterades, fast nu i mer mönstrat utförande, se fliken om min Monark 1948 för jämförande.

Tillbaks till nutiden, efter att hela cykeln gått igenom min uppfräschningsprocedur monterades den ihop igen. Den vackra tvåfärgade och nästan maroonröda kulören med sina silverinslag är särskilt tjusig när kvällssolen lyser på den, den blir nästan glödande. I mina ögon var det utan tvekan Monarks vackraste kulörval under 40-talets första del, jag är därför extra tacksam att första ägarinnan valde denna färgkombination!